Mandag 29.5.06

Ser at artikkelen "Tysta innslag i kunskap och förståelse" gir enda bedre forståelse. Skal lage en pfd av den med det første.

Ting som jeg vil fokusere på:

• Kunnskap handler om kunnskap om menneskene og verden. Den kunnskapen er ikke bare av typen "vitenskaplig kunnskap" som kan uttrykkes klart i et språk og som kan støttes av empiri eller logiske beviser." Det holder heller ikke å snakke om knowing how - ferdighetskunnskap - i følge Johannesen. Du har også kunnskap pga. at du er fortrolig med noe - feks. hvordan en klarinett lyder. Han benytter også omdømmeskunnskap - type etisk kunnskap? Den siste har jeg litt vanskelig for å få grep på.
• Tenk på ordet begrep; det består av to deler be og grep. Det handler om å ta grep om noe. Begrepene får i følge Wittgenstein sitt inhold gjennom språkspillene - dvs. bruk av språket i praksis.
• Taus kunnskap må få en sentral plass i vår hovedoppgave.
• Raaen snakker om rekontekstualisering av kunnskap. Det må i denne sammenhengen bety å knytte den teoretiske kunnskapen til praktisk kunnskap - skape bevisst ferdighets og fortrolighetskunnskap. Dette går to veier: Du skal knytte den kunnskapen du allerede har opp mot det nye og det nye skal værfe med på å endre den kunnskapen du allerede har. For å kunne utføre de prosessene må du jo artikulere den kunnskapen som er taus. Det er jo der bruken av litteratur og multimedia kommer inn! Det kan jo gå begge veier - å rekontekstualisere (eller forskyve i flg. Frønes) kunnskapen og å uttrykke den tause kunnskapen/fortrolighets- ferdighets- og omdømmeskunnskapen.
• Jeg reflekterer litt rundt Descartes og adskillelsen fornuft - følelser. Det handler også om at de kroppslige erfaringene, den kropslige kunnskapen; den ikke-vitenskaplige kunnskapen - ble nedvurdert eller utelukket "det man ikke kans nakke om... må man tie om". Plutselig har jeg utvidet min forståelse!

Jeg vil gå videre og sjekke:

Ryle
Feyerabend (husker du ham fra hovedfaget?)
Mikael Alexandersson

Johannesen avslutter teksten med:

Här kan vi lämpligen avbryta reflektionen. Exemplen talar klarspråk nog. Det finns en rad tillfällen i vår dagliga språk­erfarenhet som inte låter sig fångas av ett utsageorienterat kun­skapsideal. Alla former för indirekt och bildligt tal är ett otyg i ljuset av detta ideal, även om vi i praxis inte har några pro­blem med att hantera dem. Det mesta faller emellertid på plats när vi tillåter oss att inse att detta att ha kunskap om något i många fall är att kunna uträtta något som den kun­skapslösa inte kan göra. Kunskapens primära uttrycksmodus är då av gestisk, handlingsmässig eller expressiv art. Och i språk­ligt hänseende måste sådan kunskap artikuleras med hjälp av jämförelser, metaforer, liknelser och andra bildliga uttrycks­sätt. I sina respektive sammanhang är sådana uttrycksmedel fullvärdiga språkliga redskap. Det är kontextlösheten i det ut­sageorienterade kunskapsidealet som skapar problemet.

Den du...!

Himmelspretten 25.5

Jeg har begynt å lese i "Praxis och tyst kunnande" av filosofen Kjell S Johannesen (som Maria henviste til). I artikkelen "Tankar om tyst kunnskap" tar han utgangspunkt i det positivistiske kunnskapssynet hvor bare det som kan uttrykkes i et språk og som kan belegges med empiri eller utledes av logiske slutninger, kalles kunnskap. Dette står i strid med kunnskapssynet til Aristotiles. Han delte inn kunnskap i tre: episteme (vitenskapelig), fronesis (praktisk) og techne (håndtverksmessig). (Se Bernt Gustavsson). Ut fra det positivistiske kunnskapssynet er ikke yrkeskunnskap (yrkeskunnande) kunnskap. Etisk eller kunstnerisk kunnskap er heller ikke kunnskap i følge dette synet. Johannesen argumenterer derfor mot det positivistiske synet. Han tar utgangspunkt i teoriene til den eldre Wittgenstein - språkspillene og snakker om de språklige definisjonene og språkreglene. Det er ikke definisjonene og reglene som er avgjørende, men de sammenhengene som ordene og begrepene brukes i: språkspillene. Det er praksisen som gir ordene mening. Wittgensteins berømte sitat: det vi ikke kan snakke om må vi tie om - handler nettopp om det positivistiske kunnskapssynet. Sitatet lyder i følge Johannesen: det som över huvud taget låter sig sägas, låter sig sägas klart och om det man inte kan tala måste man tiga." s. 83). Man anså likevel at kunsten kunne formidle det usigbare på en indirekte måte (s.83). (Johansen referer til seg selv).

Dette føler jeg er ganske grunnleggende. Johannesen ender jo opp med å snakke om fire aspekter av kunnskap: påstands-, fortrolighets-, ferdighets- og omdømmeskunnskap. Fortrolighets og ferdighetskunnskap er avhengig av praksis.

De to første formene eller aspektene av kunnskap kommer fra Gilbert Ryle - knowing that og knowing how (Se også Qvortrup), mens fortrolighets- og omdømmeskunnskapen kommer fra Kjell S Johannesen. Han utleder den i kapittelet "Tysta inslag i kunnskap och førståelse". Jeg har laget et utdrag i en pdf.

Tanker en morgenstund (24.5.06)

En deilig morgenstund i dag med en rolig inngang i dagen. (I parentes bemerket ringte Tomas Nilsson...)

Jeg har laget en liten mindman om yrkeskunnande med utgangspunkt i Marias artikkel Ddialoger. Jeg prøver å forenkle. Det handler grunnleggende om å få kontakt med (rekonstruere) egen erfaring og løfte den fram for seg selv og i det kollegiale rommet. Det handler om taus kunnskap eller taus kunnen (et begrep som vi må gå tettere på) og hvordan man får kontakt/skaper/gjenskaper denne samtidig som man knytter til andres kunnskap og ny teoretisk kunnskap. Hensikt: skapelse av den profesjonelle stemmen, språksette seg selv og samtidig være åpen for endring; lærende organisasjon.

Maria avslutter artikkelen med å si: Ur metodutvecklingsperspektiv är forskningsuppgiften att åstadkomma en kommunikation som träffar djupare än de samtal vi är vana att føra - att initiera en reaktion hos deltagarna där fantasi och tänkande samverkar. Det är betydelsen och karaktären av den reflektion som kvalificerar erfarenhet till kunnskap som behandlats i denna essä.

Maria bruker litteratur - andre måter må jo være bruk av video (digital storytelling), dramatisering, sang (Bjørkvold som vi var inne på - har vi boka?).

Se mindman'en